Så här kan man skapa nya märkesnamn för varumärkenFramtagning av nya namn till ett varumärke måste alltid föregås av att man tar fram en varumärkesplattform. Med en distinkt plattform som innehåller alla kriterier för varumärket kan namngivningsprocessen starta. Processen kan med fördel börja med att man med hjälp av kreativa övningar och idégenereringsverktyg skapar en bruttolista med så många namn som möjligt. Dessa namn bör sedan matchas mot varumärkesplattformens intentioner. Därefter skapas en nettolista genom att rensa bort de namn som inte uppfyller grundläggande kriterier:
- Det skall vara särpräglat och hjälpa till att förtydliga avsändaren
- Det skall antyda vilken kategori verksamheten kan tillhöra
- Det bör inte vara generiskt eller alltför deskriptivt
- Det skall inte kunna förväxlas med andra liknande verksamheter, nationellt och internationellt
- Det skall lätt kunna uttalas på samtliga aktuella språk
- Det bör vara av sådan längd att det fungerar i löpande text i massmedia och publikationer utan att det förkortas godtyckligt
- Det skall kunna registreras som varumärke internationellt
- Det bör enkelt kunna knytas till en webbadress som inte är upptagen
- Det skall kunna användas under lång tid, i ett stort antal sammanhang och bör därför vara tidlöst
- Det bör stämmas av mot sina målgrupper och intressenter samt även internt för att undvika att namnet missförstås, väcker oönskade associationer eller på annat sätt är icke-fungerande
Nettolistan granskas sedan av processgruppen och rangordnas utifrån hur väl de svarar mot verksamhetens art, varumärkesplattformens innehåll och andra tillkommande krav. Inte sällan måste processen starta om för att generera nya alternativ. Vissa namnförslag kan då återanvändas genom att de sönderdelas och sammanfogas i olika kombinationer. En flertal tekniker finns för att skapa ytterligare namnförslag.
När endast ett fåtal namn kvarstår bör arbetet med att ta fram en logotyp och grafisk profil starta. Det är en separat process som kan vara av varierande omfattning beroende på ambitionsnivå och kräver insatser från formgivare. Dock bör detta arbete starta jämsides med sluttampen av namngivningsprocessen för att kunna ompröva namnförslag som är direkt försvårande för formgivningen. När man väljer namn till sin verksamhet kan man låta sig inspireras av dessa sex namntypologier: 1. Deskriptiva namn. Ord som tydligt beskriver vad verksamheten syftar till. t ex "Ordning & Reda", Grävbolaget", "Apoteket". Dessa kan vara svåra att skydda men enkla att etablera. Kräver dock att man är först. 2. Suggestiva namn. Ord som antyder en koppling till verksamheten eller dess nytta. T ex "Echinagard", "Manpower". Dessa är lättare att skydda och förenklar inarbetningen. 3. Fantasinamn. Ord som helt saknar innebörd. T ex "Kodak", "Sony". Dessa namn ger starkast skydd och ensamrätt, men kräver stora resurser för att etablera i breda målgrupper. 4. Akronymer. Förkortningar av en grupp ord. T ex "CNN", "LEGO", "NK". Ger svagt skydd om det inte inarbetats under lång tid. Kan vara svårt att komma ihåg för målgruppen. 5. Personnamn. Ord som utgår från familjenamn eller förnamn. T ex "Felix", "Sjöö Sandström". Ger en starkare personlig karaktär åt varumärket. Kan vara upptagna eller spärrade. 6. Orter/länder. T ex "Patagonia", "Sandvik", "Gevalia". Ger varumärket ett tydligt ursprung. Kan vara upptaget eller spärrat. |
